Insåg ganska snabbt att mitt förra innlägg var den sjukaste blandningen av ytlighet och allvar... Det finns (som hos alla andra) saker jag inte kan skriva om på bloggen, saker som speglar mitt liv ganska bra och som dom senaste månaderna har präglat mitt liv,  som jag mår dåligt av och som får mig att ligga sömnlös på nätterna, bland annat mitt magont, jag oroar mig konstant och undrar hur det ska gå. Jag oroar mig mest över att alla läkare jag varit hos bara avfärdar mig med ett : "allt ser bra ut" och jag är rädd för att dom inte ser vad som egentligen kanske finns där. Jag tänker på det hela tiden och när jag får ont igen, fast jag inte borde ha det, så tar det upp hela min hjärna och vakna tid... men som sagt så finns det saker jag inte kan skriva om i dagsläget, en vacker dag kanske jag kan öppna mitt hjärta men inte nu, när jag lever mitt uppe i det. Däför blir det i bland (läs oftast) ytliga inlägg som: Vill ha; måste ha; superfiiiiint osv.... men hur ska man annars komma på bättre tankar när man egentligen bara vill lägga sig ner och gråta?